Muhammed kom antagligen aldrig i direkt kontakt med Bibeln. Det han visste om Bibeln var sådant han fått höra genom judar och de kristna sekter som fanns på den arabiska halvön vid denna tid. Dessa sekter hade egna heterodoxa skrifter; apokryfer, vilka väsentligen skiljer sig från innehållet i Bibeln. Apokryferna hade funktionen att ge legitimitet åt de heresier som medlemmarna av dessa grupper omfattade. Dessa böcker var författade av deras egna medlemmar och inte av apostlar och lärjungar till Jesus. Den information om Gamla Testamentet som judarna gav honom verkar ha varit Talmuds tolkningar av Bibeln och Haggada och inte Gamla Testamentet i sig.
Bibeln fanns vid denna tid tillgänglig på hebreiska, syriska, koptiska och grekiska, men inte på arabiska.
Muhammed måste alltså ha fått sin information om Bibeln från andra, inte genom egen läsning.
En del forskare menar att en av hans släktingar i Mekka Waraqa ibn-Nawfal, var biskop i en jude-kristen sekt; ebioniterna. Waraqa var antingen hans första frus Khadijas onkel eller syssling och skall förmodligen ha vigt Muhammed och henne enligt enligt jude-kristen ritual. Andra menar att det var Muhammeds egen farfars eller morfars bror som var biskop och att denne tog sig an Muhammed efter hans föräldrars död, vilket skedde när han var ung pojke. Denne skall ha uppfostrat Muhammed och givit honom hans första religiösa grunder. Det kan också röra sig om två olika personer som båda hade ett stort inflytande på Muhammed.
Ebioniterna bekände varken Kristi gudom, hans uppståndelse eller Treenigheten. Den Arabiska halvön var tillflyktsort för ett stort antal människor från olika heterodoxa (icke renläriga) grupper som i samband med de stora kyrkliga koncilierna förvisats från det Bysantinska imperiets territorium: Arianer, Doketister, Nestorianer och olika Jude-Kristna sekter. Bland dessa olika trosbekännare användes framför allt olika former av apokryfiska icke-kanoniska skrifter.
En av Muhammeds konkubiner "Maria koptiskan" (Mariya al-qibtiyya) var med största sannolikhet monofysit och säkerligen en källa till information utifrån hennes syn på den kristna tron.
Så här skriver den protestantiske teologen Adolf von Harnack (1851-1930):
"Der Islam ist eine Umbildung der von dem gnostischen Judenchristentum selbst schon umgebildeten jüdischen Religion auf dem Boden des Araberthums durch einen grossen Phropheten" "Und somit ergibt als Paradox wahrhaft weltgeschichtlichen Ausmasses die Tatsache, dass das Judenchristentum zwar in der christlichen Kirche untergegangen ist, aber im Islam sich konserviert hat und in einigen seiner treibenden Impulse bis in unsere Tage herein reicht" von Harnack: "Islam är en ombildning av den gnostiska judekristendomen, en redan ombildad judisk religion på arabsikt område. Detta skedde genom en stor profet." "Följaktligen framstår som en paradox med världshistorisk omfattning det faktum, att judekristendomen visserligen gick under i den kristna kyrkan, men bevarades inom islam, så att några av de framträdande impulserna sträcker sig in i våra dagar." De änglar som följde Lucifer i upproret mot Gud har metoden att förklä sig för att lura människorna: Satan själv uppträder ju som en ljusets ängel. (2 Kor 11:14b) Den satans ängel som hälsade på Muhammed, kanske kallade sig Gabriel. Dessutom finns det ett löfte från Gud till Ismael som muslimerna menar de härstammar från: Och Herrens ängel sade till henne: "Jag skall göra din säd mycket talrik, så att man inte skall kunna räkna den på grund av dess mängd." Ytterligare sade Herrens ängel till henne: "Se, du är havande och skall föda en son. Honom skall du ge namnet Ismael, därför att Herren har hört ditt lidande. Och han skall bli lik en vildåsna. Hans hand skall vara emot var man, och var mans hand emot honom; och han skall ligga i strid med alla sina bröder." (1 Mos 16:10-12) ""Men även om vi för argumenteringens skull medger, att läsning och skrivning var okända ämnen för Muhammed, upphäver detta medgivande inte i minsta grad det bevis, att han i stor utsträckning lånade från judiska och andra källor. Även om han kunde läsa arabiska, är det knappast troligt, att han studerade arameiska, hebreiska och andra språk. De paralleller, som vi har dragit mellan vissa avsnitt i Koranen och sådana som liknar dem i olika judiska skrifter, är tillräckliga att visa den yttersta källan till mycket i Koranen. Men inte i något enskilt fall har verserna i Koranen översatts från någon sådan källa. De många fel som förekommer i Koranen visar, att Muhammed mottog sin information muntligt och troligen från människor som själva inte hade något stort mått av boklärdom. Detta undanröjer muslimernas andra antagande. Det var utan tvekan av många skäl omöjligt för Muhammed att konsultera något stort antal arameiska, zoroastriska och grekiska böcker; men det var på intet sätt omöjligt för honom att från judiska, persiska och kristna vänner och lärjungar lära sig de berättelser, fabler och traditioner som sedan var i omlopp. Hans fiender kom under hans egen tid med anklagelsen, att han hade fått hjälp av sådana personer i författandet av Koranen, något vi lär både från Koranen själv och genom erkännanden från Ibn Hisham och kommentatorerna. Bland andra som sålunda nämnts ha hjälpt till i författandet av denna bok är den jude som omnämns i Sura 46, Al Ahqaf, 9, som "vittne" om överensstämmelsen mellan Koranen och de judiska skrifterna. Kommentatorerna 'Abbasi och Jalalain säger oss i sina noter till detta avsnitt, att detta var Abdu'llah ibn Salam, som, om vi kan tro Raudatu'l Ahbab, var en judisk präst eller rabbi, innan han blev muslim. I Sura 25, Al Furqan, 5, 6 får vi höra, att Muhammeds fiender sade: "Andra har hjälpt honom med den", och påstod, att han endast skrivit ner vissa "sagor från förfädernas tid", som hade dikterats för honom av hans medbrottslingar morgon och kväll. 'Abbasi påstår, att de personer det sålunda refererades till var Jabr, en kristen slav, Yasar (även kallad Abu Fuqaihah) och en viss Abu Takbihah, en grek. I Sura 16, An Nahl, 105 erbjuder Muhammed, som svar på anklagelsen "Säkerligen har en mänsklig varelse lärt honom", det icke adekvata svaret, att språket hos den människa som antyds var främmande, medan Koranen själv författades på klar arabiska. Detta svar försöker inte motbevisa den uppenbara anklagelsen, som var att (inte stilen på språket som användes men) berättelserna som omtalades i Koranen sålunda hade meddelats till Muhammed. Abbasi säger, att det hänvisades till en kristen vid namn Kain, medan Jalalains kommentar åter nämner Jabr och Yasar. Andra antyder Salman, den välkände persiske lärjungen till Muhammed, andra Suhaib, andra en munk som hette Addas. Vi kan även lägga märke till det faktum att 'Uthman och särskilt Waraqah, kusiner till Khadijah, Muhammads första fru, var bekanta med kristendomen och judendomen vid den tiden, och att dessa män utövade ett inte ringa inflytande på Muhammed under hans tidiga år som profet och kanske tidigare. Zaid, hans adoptivson, var syrier enligt Ibn Hisham och måste därför först ha bekänt sig till kristendomen. Vi kommer att se att andra personer var bland Muhammeds vänner, varifrån han lätt kan ha fått information beträffande judisk, kristen och zoroastrisk tro. De avsnitt som har lånats från sådana källor är emellertid så förvrängda till sin form, att det är helt möjligt att de från vilka Muhammed hade gjort sina efterfrågningar inte har känt igen bedrägeriet utan verkligen kan ha föreställt sig, att dessa avsnitt hade uppenbarats, som de gjorde anspråk på, för att bekräfta sannigen i de respektive trosbekännelserna, åtminstone så långt. Om det är så, använde Muhammed skickligt den information han fått från dessa män på ett sådant sätt, att han vilseledde dem, även om han inte kunde vilseleda sina fiender. Därför vände han sig, under det han misströstade om att tysta ner de senare, mot dem med sitt svärd"
Översättning från
Islams källorav Gerhard Nehls
The Original Sources of the Qur'an
W. St. Clair-Tisdall
The Sources of Islam
W. St. Clair-Tisdall
The Jewish Foundation of Islam An in-depth series of lectures on the link between Islam and Judaism
CHARLES C. TORREY
The Christianity of the Qur'an Uncovered
Bob Kirk
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar